Sköna fördomar 1

Nån skrev en låt som gick "vilken härlig dag, nana-nana nananana-nanana". Den passade alldeles förträffligt in på dagen som vi fick idag. Själv tog jag cykeln ner till centrum och ofredade göteborgarna med lite vinterblek hud som framtills idag täckt min överkropp. Efter några praktiska åtaganden på avenyn la jag mig med en äggmacka och fanta vid operan och tyckte att livet var rätt perfekt. Där låg jag länge.

Jag låg och tänkte på det här med fördomar. Ofta förknippar vi fördomar med sånt som gör människor ont. Så är det naturligtvis ofta men jag ägnade mig åt en mjuk form av fördomar som nog med all rätt i verkligheten är ganska befogade. Det handlade om omaka par. Låt mig presentera några av förslagen till titeln "Worlds most omaka par 2009". (obs. Människorna på listan har i verkligheten inget förhållande)

1. Caroline Af Ugglas och Beyoncè

2. Barack Obama och Christer Sjögren

3. Ozzy Osbourne och Elisabeth Höglund

4. Eminem och Ingalill Rask Wagner

5. Fredrik Reinfelt och Amy Diamond

Det här är alltså ett första inlägg i serien "Sköna fördomar". Se till att rösta på vilka du har svårast att se i ett romantiskt förhållande. (till vänster)

Hobune!
/Sonny

Det handlar om min skäggväxt

Det är en teatrisk vecka, det känns i luften men mest i kroppen. För min egen del gestaltar jag Roger, 25 år, i en mörk pjäs om dåliga relationer och torra bullar. Förutom alkohol gillar Roger att misshandla sin flickvän och spela gitarr. En munter gök. Eller en gök munter.

Föreställningen i fråga, eller låt oss kalla det för redovisning, ska äga rum på torsdag vilket betyder MYCKET TEATER under denna veckan, och förra. Bland alla nyttiga lektioner och repetitioner har dock en observation blivit tydligare än någon annan. And it bugs me.

Det handlar om min skäggväxt. Inför denna pjäs hade jag noga bestämt att jag skulle odla lite skägg, för att lyfta fram de drag hos Roger som hade förstärkts med lite ovårdad, facial hårväxt. Dock fick jag, till mitt stora förtret, inse fakta och erkänna min skäggväxt som otillräcklig. Man skulle kunna sammanfatta problemet med att mina skäggstrån är lika mjuka som bearnaisesås och växer ungefär lika tätt som björkarna i Sahara.

Trots detta tänker jag fortsätta odla för att jag har bestämt sig. Ju mer jag tänker på det verkar Roger vara killen som, trots sina problem att odla vassa hårstrån i ansiktet, envist följer sina aktioner. Snacka om fokus på rätt saker.

Pożegnanie!
/Sonny

Fotnot. Pjäsen heter Utanför Mitt Fönster och är skriven av Mattias Andersson

Stekta Gröna Tomater

Denna dag vill jag dela med mig av en många år gammal observation, dock ljuvligt förnyad nu häromdagen, då jag återsåg en av världens absolut bästa och finaste filmer.

Det handlar om "Stekta gröna tomater". En helt underbar liten film om vänskap, fördomar, självförverkligande och stekta grönsaker. Finns att hyra på Hemmakväll i en snygg nyutgåva eller köpa på CDON.com för 99kr. Bara se den. Kolla in ett roligt klipp från filmen här:
Fried Green Tomatoes at Whistle Stop Café - Car Crashing

Ett kort litet tips alltså. Avslutningsvis vill jag, för två alldeles speciella människor skull, publicera en liten skola i hur man kommenterar här på bloggen. Tydligen har man stött på problem när det kommer till att posta kommentarer och här kommer stora kommentarskolan:
1. Tryck på "kommentarer"
2. Skriv en kommentar
3. På "kommentera som" väljer du "Namn/webadress" och skriver ditt namn, eller "Anonym" och skriver en kommentar där ditt namn framgår. Tryck därefter "Skicka kommentar"

Morsning
/Sonny

Skratta är livet

Det är det här med skratt. Någon sa att ett gott skratt förlänger livet och sannerligen är det svårt att förutse vilken effekt ett gott skratt idag har på min hälsa om 50 år. Vad jag, trots detta, kan slå fast är att ett gott skratt är som smörjande ljummen olja för själen. För dig som känner att det var längesen du fick dig ett gott skratt tänker jag nu presentera några korta tips som säkert kan hjälpa dig dit:

1. Samla några vänner och ventilera skojjigheter om människor i er gemensamma närhet. Välj med fördel en människa som ni inte känner särskilt bra och undvik skitprat. Prata t.ex om hur mannen på pizzerian alltid avslutar med "hejdå-hejdå" eller hur den biträdande rektorn på din skola har ett särskilt sätt att öppna sina stora ögon när han är koncentrerad.

2. Lek "sista andetaget" med dina vänner. Detta går ut på att hålla en konversation med enda regeln att allt man säger måste ske i läget där man knappt har någon luft kvar i lungorna. Gör såhär: Andas ut all luft du har i lungorna och prata därefter. Allt du säger måste ske i detta läge. Definitivt en sysselsättning som inte låter lika skojjig som den faktiskt är.

3. Kolla in det här klippet:
http://www.youtube.com/watch?v=5P6UU6m3cqk

Skratta är livet. Inte sant?

γελώ :)
/Sonny

Ett skottskadat granatäpple

Som ett litet avbrott i bloggen har jag låtit bli att skriva i 7 dagar. Ett välbehövligt lov från allt observerande var på sin plats men nu är jag förhoppningsvis på banan igen!

Jag har tänkt på det här med allergier. Tidigare har jag varit förskonad från alla sorts allergier och har överlag i mitt liv varit väldigt frisk. Och stark. Och frisk. När jag härom veckan skulle blanda mig en smaskig smoothie mötte jag dock min överman och en endaste kiwi fick min käft att börja klia värre än kallnat kiss innanför pyjamasbyxorna (visst är vi vuxna, men alla minns väl känslan?) Det fick mig att inse att även jag har mina födomässiga begränsningar. I det här fallet gällde det en kiwi och det tog mig hårt. Inte bara fysiskt i form av tungklåda som närmast kunde liknas med vattkoppor eller ren död, utan också intelektuellt. Jag ska nu behöva berätta vid finare dineringar att jag inte tål kiwi. Eller helt enkelt stå ut med att min käft ser ut som ett skottskadat granatäpple.

Jag vill avslutningsvis, förutom att presentera ett fantastiskt litet videoklipp, kasta en liten hälsning till bloggens hittills flitigaste kommenterare, CarlJohan Jörnland. Hej CarlJohan. :)

Till videoklippet. Jag vill presentera Nick Pitera, som är något alldeles särskilt. Lyssna och njut av hur det som låter går isär med det vi ser. Se till att lyssna på hela låten :)
Nick Pitera - Oh Holy Night

إلى اللقاء
/Sonny

Schlagerfeber

Det är Schlagerfeber i hela Europa och under veckan har vi att vänta 3 av kulturåret 2009's allra viktigaste begrepp; Eurovision, Song och Contest. Igår, tisdag kvalade Malena Ernman för Sverige och gick vidare till finalen som äger rum på lördag. Det betyder, för dig som förstår dig på storheten i detta spektakel, att jag satt bänkad vid teven och var ungefär lika laddad som Lars Adaktusson var inför sin första Rapport-sändning i SVT 1987. (Se tidigare inlägg)

Bidragen drog igång och för första gången satt jag helt ensam och tittade på vad som mycket troligt skulle kunna betecknas som den perfekta formen av underhållning. Då det i ensamhet kan upplevas direkt svårt att konversera vände jag mig till datorn för att livekommentera hela tävlingen på Facebook. 10 av 18 tävlande länder gick vidare till finalen på lördag och såhär löd mina domar över de vinnande bidragen:

RUMÄNIEN "The Balkan Girls"
Jovars. Jag önskar att låten lyfte nånstans. Och att hennes klänning var 2 tum längre. Men inte dåligt. Poäng: 3/5

PORTUGAL "Todas As Ruas Do Amor"
Ser ut som Kelly Osbourne och låter som min hushållsmixer. Nej nu var jag orättvis. Men det här fastnade inte i mitt hjärta. Mer neråt mjälten... Poäng: 2/5

TURKIET "Düm Tek Tek"
Jaa men nu börjar det hända saker. Det här tyckte jag var klämmigt. För min del hade de visserligen kunnat ta på sig varsin tröja, men numret är ju BRA! Minus för diggande killen som försökt matcha beige med olivgrönt. Poäng: 4/5

FINLAND "Lose Control"
Rivig låt! Lite spretigt nummer kanske men den här låten behövde tävlingen. Minus för att låten får mig att tänka på första gången jag blandade vitt vin med Loka Citron. Det var nog enda gången förresten. Jag är ju konfirmerad. Poäng: 4/5

ISLAND "Is it true"
Våra nordiska kamrater kan visst göra fina melodier. Vilken fin tjej! Bra Island!! Minus för skoskydde.... eh. klänningen menar jag. Poäng: 4/5

BOSNIEN "Bistra Voda"
Hej jag heter styrman Olsson och jag har lite svårt att hålla ton men håller allvaret uppe med min melankoliska sång. Nej hörni. Det här bet inte på mig. Poäng: 1/5

ISRAEL "There must be another way"
Vacker melodi, politiskt korrekt, lite annorlunda. Jaa tusan. Ska man ringa och rösta? Nej jag väntar nog lite... Poäng: 4/5

ARMENIEN "Jan Jan"
Orientaliskt. Det luktar saffran. Inte dåligt. Men knappt bra. Poäng: 2/5

SVERIGE "La Voix"
Ja vad säger man? :D Heja MALENA. Poäng: 5/5

MALTA "What if we"
Oerhört snygg röst. Vacker kvinna. Böljande sång. Jag blir rörd på nåt sätt och vill sträcka mig efter telefonen. Men jag lugnar mig. Poäng: 4/5

Helt över förväntan gick alla mina favoritbidrag vidare och jag känner mig oförskämt harmonisk inför finalen på lördag. Själv lade jag min telefonröst på Island och kommer förutom Sverige, Malta och Finland hålla tummarna lite extra för dem. Passa på att rösta i schlagerundersökningen till vänster.

Adeus!
/Sonny

Shaheen Jafargholi

Storbrittanien fortsätter att överraska. Få av oss har missat Susan Boyle som bokstavligt talat sjöng röven av hela världen med sin sång i Britain's got talent för en tid sedan (se tidigare inlägg). Nu har ännu en britt visat att just detta folk visst besitter en hel del talang.

Av hela mitt hjärta vill jag tipsa om ännu en människa som genom ett framträdande gått från ståhemmaochsjungaibadrumsspegelnmedengrönsaktillmikrofon-artist till att bli något av en stjärna. Fler tips kommer en dag snart.

Här ger jag er Shaheen Jafargholi:

http://www.youtube.com/watch?v=VYDM3MIzEHo
ps. Se till att lyssna en bit in i klippet, då Shaheen får en nytt försök efter ett "misslyckat" förstaförsök. Riktig action börjar strax innan 2 minuter.

Sonny

Ingen sommar utan grillen

Som du trogne läsare säkert märkt har en undersökning rörande våra sommar-måsten hägrat på bloggen i en dryg vecka. Till dagens inlägg har jag observerat och analyserat resultatet. Undersökningen såg ut som följer;

Det blir ingen sommar utan...
...grillen
...ölen
...glassen
...lars adaktusson

Syftet med undersökningen var helt enkelt att undersöka huruvida Sveriges befolkning håller med mig om att GRILLEN är sommarens absolut viktigaste. Det visade sig att så var fallet och exakt hälften (50 %) av rösterna föll på just detta alternativ.

Att ölen visade sig viktig kom inte som en överraskning och sannerligen kan jag själv hålla med om att en kall öl i den ljumna solnedgången på sommarhalvåret är något av ett måste. Glassen däremot, som jag både tycker och trodde var viktigare än röstningsutslaget, visade sig bara vara favorit hos 15 % av läsarna. Observera att glassen bara är 4 procentenheter viktigare än Lars Adaktusson, enligt mina läsare. Jag kan inte få bilden av en kall Lars Adaktusson i den ljumna solnedgången att bli varken somrig eller romantisk. Inte heller en ljummen Lars Adaktusson får mig att tänka på sommar. Det för endast mina tankar till det faktum att jag, av någon underlig anledning, vet vilket år han började arbeta på Sveriges Television.

Tack för hjälpen med detta och håll ögonen öppna för en ny fräsch undersökning som lurar bakom hörnet! Här följer resultatet:

Det blir ingen sommar utan...
...grillen (50 %)
...ölen (23 %)
...glassen (15 %)
...lars adaktusson (11 %)

Snart igen
/Sonny

Fotnot: Lars Adaktusson började arbeta på Sveriges Television 1987. 1987 var också året då TV-serien Varuhuset hade premiär, Gunnar Myrdal avlider och min far befruktar min mor med mig och min tvillingbror. (Händelserna har inget samband)